Såsås mix man!

Det här måste vara det blogginlägget jag tänkt skriva flest gånger - och skitit/glömt/ej pallat göra flest gånger också.

I maj (kanske) var vi på nice klubb. New York-duden DJ Gravy lirade plattor. Jag som precis då hade torskat på reggae fick höra en hel del schysta kända och okända tunes.

Finns ett par riktigt trevliga mixtapes att tanka på hans hemsida. I suggest you do that.

Pls stop bangin' on my eardrums

Blir konsertupplevelsen påverkad om man inte är mentalt förberedd? När man går på något som man inte fattar att man skulle på?

Talib Kweli var en av mina stora favoriter för ett par år sedan. Med tiden har han mest hamnat i skymundan och för att var ärlig så kollade jag inte ens upp senaste albumet. Kom hem från jobbet och hittade två biljetter på bordet - vi skulle gå trots allt. Kan ju inte missa även om 400 spänn för en man är lite väl tilltaget alltså.

De enda förväntingarna jag hade var att det skulle vara ganska tråkigt och att jag skulle bli besviken. Förbandet blev dock en rolig överraskning i form av Poetic Pilgrimage - två brittiska muslimska brudar som kommer ut och rappar helt ok. Men palla acapella...

Kweli har ju en hel del låtar som är jävligt bra men av någon anledning blir det såhär att jag vill byta mitt i låten, nuförtiden. Samma sak med konserten. Han körde allt som skulle köras och hade sin energi. Något man kan slå fast är att det nästan alltid är fetare med en sidekick.

Sen, det så viktiga ljudet. Har länge varit utan öronproppar och fått betala mitt pris för det... Igår tog jag med och glömde sätta in dem, vilket var kvällens största misstag för ljudnivån var inte nådig. Någon som kände någon har sagt samma sak till mig - att Kweli brukar ha det ganska högt dvs. I like that too egentligen, men i början av varenda låt var det inte så lätt att urskilja vad det var för låt. Också en stämningssänkare.

Visst var det kul att höra det som man lyssnat på så länge, men gårdagens konsert fick mig mest att inse att Kweli är bättre i stereon än live. Trots att han fick upp både en b-boy och gjorde någon låt med ett norskt band. Låten sög men intiativet är ju ball plus att de spelade in videon till den igår. Kul.

Drog hem innan extranumret var slut för att hinna med tunnelbanan, det säger väl en del.

Alla foton av HW.

Three 6 violatin'

Juicy J utan LV-glasögon och hans polare med Memphis-hatt

Här i Oslo handlar det inte om att man inte har något att göra - utan hur fan man ska lyckas välja vad man ska göra. Three 6 Mafia var givet ett bra tag men när de ställdes mot min gamla favorit Talib Kweli, blev valet inte så enkelt.

Men jag kunde inte svika när Memphis var i huset. Köpte biljetter i sista sekund och kom dit jävligt taggad efter att ha bondat med Grönlands slangare.

Fabrikken är, precis som det låter, en gammal fabrik. Baren sålde bara 33cl flasköl för 45 norska men inget kunde paja humöret. Lokalen i sig var jävligt rugged och till slut låg det krossat glas överallt som vi fick gå loss på. That's crunk.

Så kom DJ Paul och Juicy J - och stannade dryga 40 minuter. Yeah sure de såg softa ut, men det var inte så mycket mer än en mashup av låtar á 2 minuter. Efter rapporterna från Malmö-spelningen kvällen innan (22 maj) var förväntningarna ganska höga. Och infriades fan i mig inte.

De verkade bara trötta och sega. Inget utöver det vanliga. När tonerna av min favorit Don't violate kommer igång - gör publiken detsamma och det blir lite vilt. Då stängs musiken av och rapparna lackar för ölen sprutar. Where's the crunk?

Besvikelsen steg en aning där, för Don't violate fick man inte höra igen. Och vad fan är upp med den här grejen att ta upp massa brudar på scenen som ska stå och gnida sig mot varandra. Detta var också det mest oenagagerade jag sett då varken Paul eller Juicy brydde sig ett shit om de stackars flickorna. De var mest rekvisita i kulissen - av vilken jävla anledning? Fuck that.

Stort jävla fuck off till bandets entourage, och speciellt den gamla mannen i vitt som gick runt och försökte få ner humöret på allt och alla genom sina tillsägelser.

Allt var inte skit, som det kanske låter men alla de här smågrejerna blir en missnöjd summa till slut. Speciellt när man har en veckogammal Busta Rhymes-konsert färskt i minnet. Verkar hursomhelst som Malmö drog det längre strået. Märker nu att jag låter ganska arg men mina reflektioner taggade upp mig, blev dock en del feta bilder!

Våra foton från konserten

Pass it on!

Yo party people in the place to be. Här är lite aptitretare från den "urbana festivalen Fresh Fest". Löjligaste namnet, jag vet, men festen var fet. Kolla bara hur Busta går loss och såklart med en Courvoisier-flaska! Det finns massa fler foton plus videos på den här länken! Must see iaf! Även om ljudet på videoklippen hackar lite, don't be a hater.

Så hur var det i ord då? Vi kom in till Chords Nighttime comes, som är min favtoritlåt på nya skivan. Vilken produktion! Mr Jens körde ett riktigt fett set - lite kul att han recognizar att Stay hungry (andra favoriten) låter som Bad boy for life. Det var simpelt - an mc, a mic and a dj. När vi ändå är på ämnet så är Things we do for things helt ok men långt ifrån lika bra som The garden around the mansion, right?

Ghostface i sin tur hade massa gorillor med sig och såg ganska avdankad ut. Inte världens roligaste spelning men kul att ha sett.

Busta är ju Busta och alla som sett liveklipp/dvd vet att mannen ställer till med show. Det var galet. Kul. Och Spliff Star måste ju vara världens bästa sidekick typ. Entré till nya Don't touch me som redan placerar sig på årslistan (go Brooklyn!). Sen blev det uppradning av alla hits och till och med the classics som Woo-ha och Holla. Den senare gjorde mig jävligt lycklig.

En kväll som fick en att återigen inse varför man lägger alla sina cash på konserter.
Ikväll blir det ta mig fan Three 6 och ni vet ju att det betyder ett fotoalbum till. PEACE!

It's gettin hot up in here so throw some water on 'em....

Därför bor man i Oslo

Om du missat den lilla rutan Live & Direct i högermenyn så är här en recap:

16 maj: Fresh Fest med Busta Rhymes, Ghostface Killah & Chords
23 maj: Three 6 Mafia
31 maj: Talib Kweli
14 juni: Summerjam 08 med Rick Ross, Saigon & Ken Ring
2 juli: Beres Hammond & Jah Cure
------
21 augusti: The Roots
30 augusti: Dipset

Still High Still Alive

Läget folk,

Bor man i Oslo måste man gå på konserter. Hela tiden. I lördags var det äntligen dags för Meth & Red att äntra slutsålda Rockefeller. Det blev jävligt röjigt, undrar själv hur många gånger killarna stagedivade. Saknade en hel del låtar men vad ska man göra... Här är lite bilder och ngn gång pallar jag kanske fixa upp filmerna också.