Ställer stora frågor, men vad kommer de få för svar?

Presentationen av Gangstaz Paradise var just en presentation. Filmen klipps ihop i detta nu och väntas ha premiär i febrari/mars 2010. Av trailern vi fick se igår verkar det här vara en dokumentärfilm...
...vars amerikanska berättarröst som för tankarna till Beef-filmerna. Tempot är detsamma och ljudeffekterna liknande.
...vars filmcrew fick uppleva pistolviftande och såg att LA:s gäng inte har somnat in.
...som vill ta reda på orönta svar om ansvar. Alltså vilket ansvar har rapparna för våld och misogyni och allt annat som hiphop beskylls för?

Effektfulla fyra minuter i trailern men jag lämnas med en känsla om »vad fick de egentligen för svar« och om de verkligen lyckas uppfylla sitt syfte. Är väldigt spänd på att se resultatet.

När man tar på sig uppgiften att söka svar på sådana stora frågor får man leverera mer än ihåliga anledningar vi hört förr. Som att »jag skildrar bara den verklighet jag ser« eller »jag glorifierar inte.«

Obama hade ett svar på det där och han sa att hiphop borde inte bara vara en spegel av samhället... Det är enkelt men kanske kan presidenten nå någon någonstans?

Att skildra är också att reproducera och visst finns det rappare som kommit för lätt undan de svåra frågorna. Och med deras pondus och kändis-aura är det inte lätt fortsätta pusha. Speciellt inte om en vänskapsband till intervjupersonerna (Snoop Dogg i det här fallet) är själva förutsättningen för att crewet fick göra filmen.

Det här är allmänna tankar av en knappt 25 minuter lång presentation av teamets work-in-progress.

Om inte annat så tycker jag det är sjukt nyttigt att föra upp frågan på tal. Jag bara hoppas och hoppas att dokumentären ska kunna ge mig svar och argument när jag försvarar den kultur jag älskar. För känsloargument är det lättaste och svåraste att avfärda....

Lätt för motståndaren, svårt för en själv.