Det är synd om Rytel

Ja, hann inte skriva det förut men ögnade genom senaste numret av Bon på redaktionen och läste 1. flow skrev om Tillbaka till framtiden-dojorna först. Sen Ung och nu kommer Bon... 2. Hann inte läsa texten om den nya moderna bruden men den lät som de hade en del med min krönika att göra... och 3. Joanna Rytel.

Unfucked pussy och gubbslemskuppen är hennes verk. Tuva berättade också att hon sagt att hon aldrig skulle kunna föda en vit mans barn - skulle hon bli gravid skulle hon göra abort direkt. Därtill har hon startat Abortkyrkogården - en site där folk kan ta farväl av sina aborterade foster.

I Bon skriver Joanna om hur hon älskar muslimska män. Hur hon älskar Ramadan och att inte få ha sex en hel månad. Hur hon älskar att vara hemlig. I grövsta ordalag. Fan, jag ser verkligen inte mig själv som pryd men den där bruden är fan grotesk. Det är så jävla tydligt att hon är trött på att vara en vit medelklasstjej som pluggat på Konstfack att hon måste vara så obscen som möjligt för att kompensera för sitt egentliga, ointressanta jag. Hon snackar om hur omskurna kukar är fräschare och knulla hit och knulla dit. Vem fan bryr sig om vad hon tycker? Vem fan bryr sig vem hon knullar? Jag bryr mig mer om vem fan som överhuvudtaget vill knulla henne.

Och Bon? Att publicera ngt så osmakligt och respektlöst... Det känns så wannabe-Vice som det kan göra. Sluta provocera för provocerandets skull. Jag blir fan stum av västerländsk kultur ibland. Är vi så jävla tråkiga och utpumpade på allt mänskligt och varmt att vi måste ta till fullständigt nonens bara för att ha ngt att säga?

Nu är inte jag den första som ställer sig i den skrikande kön av hat mot just Rytel. Men till skillnad från typ antifeminister och pk-människor så pissar jag inte på henne av hat. Det är snarare av pity, av medkänsla för den arma människan. Vad gör hon när hennes vulgokonst inte är revolutionär och ve och fasa längre?

Hon är fan allt jag föraktar med "den nya tidens tjejer/feminism/radikalitet". Men varsågod, var vulgär och verkligt blek. Det klär dig. Snart är din tid förbi. Gå och lägg dig...

Avstånd och sånt

Hur stor distans artister har till media och sin publik är ngt man kan diskutera mkt. Jag får en känsla av att glappet har minskat den senaste tiden och att det faktiskt fortsätter att göra det. En anledning är att jag mer eller mindre har tvingat mig igenom Strages bok om fans. Alla älskade den. Det gjorde faktiskt inte jag.

Hursomhelst är min anledning till bloggen att artister själva kommenterar recensioner av sina böcker/spelningar/whatever. Jag kan tycka att det är lite patetiskt men samtidigt ger det ju en känsla av närvaro och mänsklighet. Kanye är ju den stora internationellt sett som gjort sig känd för att gnälla över betyg och uteblivna nonenspriser. På Big Bois mixtape har han ngra rader om att Outkasts skiva (kommer inte ihåg om det var ATliens eller den allra första) BARA fick 4,5 mics av The Source. Den var ju en classic. But then again, alla tycker deras skit är klassisk.

När Smp recenserade Darin-konserten fick artikeln massa läsarkommentarer. Bl. a en undertecknad Darin som tackade publiken etc. Samma sak hände nu när jag recenserade AP och Juan skrev ett tack-inlägg. När min arbetspolare Hans recenserade Marcus Birros samlade krönikor fick han ett mail som löd: "Vad är det för fel på er i Småland?"
Jag vet inte, Marcus. Den ngt mer relevanta frågan är väl vad det är för fel på dig?

De tre grejerna är på sätt och vis lika men skiljer sig ändå. Darin-grejen känns bara fake. Ngn nisse måste ju ha tvingat snubben att skriva. AP-grejen var mest soft. Birro bara patetisk.

Så, nu ska jag ta tag i mitt alltför hektiska liv med mkt studier. Läser för tillfället en Nora Roberts-bok som jag ska recensera. Mitt stora hat mot att börja alltför många meningar med "Och" har resulterat i att jag sitter och räknar alla dessa. Är snart på sidan 300 och uppe i en... ja, iaf 250 st meningar med detta begynnelseord. Frågan är vem det är mest fel på. Mig eller Nora Roberts? För alla som är helt obekanta med NR, kan jag avslöja att hon har skrivit dryga 30-talet böcker och kallas för underhållningsförfattare. Dvs, väldigt banalt och förutsägbart innehåll.


F.ö ska vi göra ett skitbra rep om hur unga muslimer känner för det här med karikatyrerna. Lite bortglömt men ack så intressant. Jag sparar därför mina egna åsikter till efteråt så ingen kan säga att jag är vänd åt ena eller andra hållet.
Utöver det ska jag se den här filmen Paradise Now imorgon med Sven och plugga lite körkortsteori. Shit, jag är antingen väldigt ambitiös eller väldigt sorglig.

Well well

Tusen år har gått sedan jag sist skrev. Och tusen saker därtill har hänt. Bland annat har jag varit i Egpten (bilden, ja) och så har den faktiskt tragiska bortgången av Jay Dee inträffat.

Anyways, rakt på sak:
Festivalerna i år verkar arta sig. Lady Sov och Kanye (även The Streets men jag tycker det är rätt ointressant 1. live och 2. i princip allt som släppts efter Original Pirate Material) på Roskilde. Pharrell och Cunninlynuists på Hultsfred. Det senare är ännu inte officiellt. Även Mitchell Brothers men det också ganska ointressant. Speciellt med tanke på deras spelning på Roskilde 05 som var så jävla ful... Amatörmässig videoanimation och tråkig musik. Fattar inte hypen.

Läste förresten ett jäkligt kul rep om Chic (70-tals-bandet som gjorde Le Freak bl. a) i senaste Sonic. Där upptäckte jag också att Patrik Svensson är en väldigt duktig recensent. Jäkligt känsloladdad recension av AP:s senaste Aposteln. Har lite att leva upp till nu eftersom jag sitter och klämmer på en konsertrecension med ovan nämnda band, från i natt då. Jobbet kallar.